I de smarta städerna skapas bättre livsmiljöer där resurser sparas och större hänsyn tas till miljö och människors behov. Digitalisering och position är två nyckelord. Men det förutsätter fri tillgång på högkvalitativa geodata säger Susanne Nellemann Ek, vd för ULI Geoforum.

Intresset för digitalisering går på högvarv och dagligen berättar media om tekniska IT-lösningars förmåga att förbättra och förenkla. Industrin och automation står ofta i fokus. Men perspektivet är betydligt bredare än så och innefattar många områden, inte minst samhällsplanering.

– Geodata är motorn i den moderna staden, säger Susanne Nellemann Ek. Hon är vd och kanslichef på ULI Geoforum.

Susanne beskriver detta med ett tydligt exempel.

– Snart har vi självstyrande bilar. Det behövs geodata av hög kvalitet för att bilarna inte ska köra på kantstenen.

Trafik och transporter är ett expansivt område när de smarta städerna växer fram. Dessa samhällen skapas med innovativ digital teknik i centrum. Livet förenklas för invånarna på flera plan, både på det personliga planet och på det övergripande.

Sensorer som är uppsatta i ett bostadsområde och mäter förekomst av luftföroreningar, rapporterar hur människor beter sig i stadsmiljön i ett konstant flöde. Rent medicinska data som stressnivåer kan också bli aktuella. Uppgifterna samlas in av förvaltningar eller motsvarande och bildar bättre beslutsunderlag när livsmiljön för medborgarna utformas. Insatser kan göras efter behov som statistiken visar.

Tekniken skapar helt nya sätt att hushålla med resurser. Med hjälp av internet of things är det möjligt att styra energiförbrukningen så att ett hus gradvis värms upp ju närmare familjemedlemmarna kommer hemmet.

Människan är alltid i centrum.

– De vill ofta vara medskapare av sin miljö, de vill i allt högre grad vara delaktiga och påverka samhällsutvecklingen. Visualisering en stor roll där data bidrar till att förmedla de planer som man arbetar med och bjuder in till dialog. En demokratisering.

Mobilen genererar data som kan bidra.

– Människor kan besluta sig för att i icke kommersiellt syfte donera data från mobilen. I utbyte får de en chans att medverka med sina personliga data till underlag och påverka kommande politiska beslut.

En förutsättning för att dessa tjänster ska kunna realiseras är geodata av hög kvalitet. Position är ett nyckelord och data måste göras tillgängliga, menar Susanne.

– Dessa innovationer är beroende av att geodata är fria för att användas och inte ägd.

Högkvalitativa data är alltså en förutsättning för att de smarta städernas ska bli verklighet och är en utmaning på färden mot ett förändrat samhälle. I höst kommer konferensen ”Smarta städer” att ta upp flera aktuella frågor i ämnet. Konferensen sker på 22-23 november på Kistamässan, www.smartastader.com

Smart stadsljus med sensor sparar energi

Gustaf Landahl, avdelningschef miljöförv. Stockholm stad

Tanken på smarta städer låter som en vision som ska infrias i framtiden. Men många idéer realiseras just nu. Stockholms stad har tagit initiativ och leder ett projekt inom EU med namnet GrowSmarter. Nu pågår 12 projekt inom tre områden: energi och byggnader, mobilitet och infrastruktur.

Idag lyser gatlamporna i Stockholm genom natten och styrs av en centralt belägen sensor. Nu införs, som en av åtgärderna, ett helt nytt system som sparar energiförbrukningen. I varje gatlampa sätts en LED-belysning och en sensor som känner av när en person närmar sig. Då ökar belysningen där och två lampor framför och bakom personen så det känns tryggt.  Efter passerandet återgår de till dimmat ljus.

– Sensorerna meddelar också Trafikkontoret när LED-lamporna har gått sönder, berättar

Gustaf Landahl som är avdelningschef på miljöförvaltningen på Stockholms stad och är också projektkoordinator. Man slipper alltså åka runt och kontrollera utan får meddelande vilka som är trasiga.

En annan smart lösning projektet visar upp är ett system där sopor läggs i olikfärgade påsar för att sedan maskinellt sorteras till exempel för förpackningsåtervinning och matavfall till biogasframställning.

Påsen stoppas i ett sopsugsystem där den vägs och färgen läses av. Eftersom luckan öppnats med en särskild nyckel finns även möjlighet för systemet att känna av vem som har slängt soporna. Då skulle man som boende kunna få en återkoppling via t ex en app i telefonen få information om hur bra man är på att återvinna. Den exakta utformningen av denna information är fortfarande inte avgjort och förutsätter en medverkan från de boende.

– Det skulle kunna ge en positiv återkoppling som visar hur många träd som sparats eller hur mycket biogas man bidragit till.

Gustaf nämner också 5G och att man kommer att sätta ut fler sändare eftersom våglängden är kort. Det är givet att dessa satsningar är beroende av att kartdata finns tillgängliga och att geodata håller hög kvalitet.