Rälsens läge är betydelsefullt för att transporter över järnväg ska fungera. Därför mäter projektledaren Mattias Olsson noggrant spåren med särskilda verktyg och arbetsmetoder. Med omlottberäkning i Topocad säkrar han mätningarnas kvalitet.

Järnvägen bär på en lång historia i den svenska infrastrukturen. När projektledaren Mattias Olsson på Motala mättjänst berättar om sitt jobb blandas den traditionella mätterminologin med särpräglade uttryck. Till exempel en geosp. Den mest erfarna mätteknikern går nog bet på vad det är.

– En geosp är en geodetisk spårmittsmätare, förklarar Mattias. Verktyget består av ett horisontellt  instrument som vilar på båda rälen och har en prisma i centrum. Vid inmätning mäter vi automatiskt in spårmitt med geospen. Höjden på geospen ställs också in och spårets profil mäts in från den lägsta rälen.

Så går Mattias vidare till nästa sektion av rälsen och gör en ny mätning. Han tar i snitt var tjugonde meter på raksträckorna och var tionde i kurvorna. Men det är inte enbart rälsen han ägnar tid åt.  Cirka fyra meter från rälsen i alla riktningar mäts allt in, det kan vara kontaktledningar, stolpar, brunnar, skåp och växlar, där det ställs en högre noggrannhet.

Data från mätningen kan användas för att projektera inför att befintliga banor ska läggas om och få nya sträckningar. Beställaren vill då veta hur geometrin ser ut tillsammans med intilliggande objekt. Spårens läge påverkas av tågtrafiken och nya mätningar måste därför ske.

För de flesta tekniker börjar arbetet med att skapa modeller, ritningar och kartor. Men det är inte det primära målet för järnvägsmätningen.

– Framför allt levererar vi mätdata till beställaren, punkterna i xyz tillsammans med attribut och punktkoder och annan data. Det är mer sällan vi tar fram en karta till kunden.

När den nya spårdragningen från projektören är klar ska data överföras till landskapet. Utifrån stomnätets punkter, som löper längs järnvägen, sätts spårpunkterna ut. Stomnätet fungerar som en referens och har samma funktion vid en inmätning.

Digital kontroll över rälsens punkter

– Topocad är vår plattform för att arbeta med mätningsdata, för att till exempel omvandla geometrier till koordinater, linjer och punkter, säger Mattias.

I programmet bearbetar han informationen på olika sätt beroende på vilka uppgifter som ska utföras. Vid en inmätning utgår Mattias från en koordinatfil som han får från beställaren. Filen importeras, granskas och kontrolleras och till detta tas inmätningsdata in från instrumentet. Varje punkt tilldelas attribut som ökar dess informationsvärde, det kan till exempel vara punktkoder och liknande. Därefter överför han informationen i det format som kundens önskar och som är i enlighet med Trafikverkets bestämmelser.

– Vi lämnar en relationsinmätning med det färdiga resultatet till beställaren och då använder vi Topocad i flera fall. Från programmet tar vi fram en koordinatfil. Vi plockar fram data i något som vi kallar för bax- och lyftlista. Det betyder att i intervall får vi ett värde på hur spåret ligger i höjd- och sidoläge och hur det stämmer med toleransnivåerna. Programmet genererar rapporter som visar hur det verkliga spåret ligger i förhållande till projekterat läge.

Där nämner Mattias ännu ett branschspecifikt begrepp, bax- och lyft.

– I Topocad syns det avvikelserna mellan teorin och verkligheten visuellt och jag får detta dokumenterat i en rapport.

Genom att rikta om spåret upprepade gånger får rälsen till sist den projekterade sträckningen.

Gränsvärde kontrolleras i omlottmätning

Mätningen sker längs långa sträckor och för att visa på att det råder kontinuitet mellan inhämtningarna av data använder Mattias och hans medarbetare en metod som kallas för omlottmätning.

– I fält gör vi en inmätning på punkter, längs en 200-meterssträcka. Vi flyttar till nästa stompunkt för att mäta vidare och då mäter vi in den tidigare punkten från den förra mätningen, omlott. Vi får en kontinuitet och kan kontrollera om det skiljer mellan mätningarna.

I Topocads modul för omlottberäkning får han fram betydelsefulla data om spåret.

– Punkternas koordinater får inte avvika mer än vad gränsvärdena tillåter. För att bevisa detta använder vi omlottberäkningen och får fram en rapport som visar om punkterna är inom den uppsatta toleransnivån. Vi kan också ta fram ett medelvärde för punkterna i programmet.

Mattias och hans medarbetare använder även Topocad vid utsättning. När den nya sträckningen ska sättas ut får han den projekterade geometrin i form av en LandXML-fil. Dess linjer och profiler importerar han i programmet och punkternas i förhållande till stomnätet sätts ut.

Under hela processen med nya spårdragningar är digital bearbetning i Topocad viktiga steg. Allt för att säkra järnvägssträckningen genom landskapet.

Text: Love Janson